Fakta om rökning
Rökning innebär att man inhalerar rök från brinnande tobaksprodukter, oftast cigaretter, cigarrer eller pipa. Tobaksrök innehåller tusentals kemiska ämnen, bland de mest kända hittas nikotin, tjära och kolmonoxid. Nikotin är en alkaloid som har stimulerande effekt på nervsystemet och är det som kan ge upphov till beroende.
Olika former av rökning
Cigaretter är den vanligaste formen av rökning idag men det finns även andra produkter man kan röka:
- Cigarrer och piprökning har en längre tradition och används ofta i sociala eller ceremoniella sammanhang.
- Vattenpipa används framför allt i vissa kulturer och innebär att tobaken filtreras genom vatten innan röken inandas.
- Snusning och tuggtobak är alternativa sätt att konsumera tobak utan att röka, men de bygger på samma råvara.
Rökningens historia
Rökning har en lång och komplex historia som sträcker sig tusentals år tillbaka. Ursprungligen användes tobak av ursprungsbefolkningar i Amerika i ceremoniella och medicinska syften. När tobaken introducerades i Europa på 1500-talet blev den snabbt populär och betraktades av många som en exotisk handelsvara och en växt med medicinska egenskaper. Det var först under 1900-talet, med massproduktion av cigaretter, som rökning blev en utbredd och global vana.
I Sverige introducerades tobak under 1600-talet och var som mest utbredd under 1900-talet. Under 1960-talet rökte hälften av alla män i Sverige dagligen och under 1970-talet rökte ungefär var tredje kvinna. Under senare decennier har synen på rökning förändrats och antalet rökare har minskat. I Sverige röker ungefär 5 procent av befolkningen dagligen, vilket är en historiskt låg siffra.
Rökning i olika länder
Rökning ser idag väldigt olika ut i olika delar av världen och skillnaderna beror på faktorer som ekonomi, kultur, lagstiftning och folkhälsosatsningar. I många höginkomstländer såsom Sverige, Norge, Kanada och Australien har andelen dagligrökare minskat kraftigt under de senaste årtiondena tack vare höga tobaksskatter, strikta reklamförbud, rökförbud på offentliga platser och omfattande informationskampanjer. I Sverige är runt 5 % av befolkningen dagligrökare, vilket är bland de lägsta nivåerna i Europa.
Däremot är situationen annorlunda i flera låg- och medelinkomstländer där tobaksindustrin fortfarande har starkt inflytande och där lagstiftningen ofta är svagare. Exempelvis har länder i Asien, såsom Kina och Indonesien, mycket hög andel rökare, särskilt bland män. I Kina röker över 300 miljoner människor, vilket motsvarar nästan en tredjedel av världens alla rökare.
Effekter på hälsan
Det råder idag en bred vetenskaplig enighet om att rökning har allvarliga effekter på hälsan, något som bekräftats genom omfattande forskning. De tusentals kemiska ämnen som finns i tobaksröken påverkar kroppen på flera olika sätt. Rökning ökar risken för en rad sjukdomar, kan orsaka andningsbesvär och har en negativ inverkan på hjärt- och kärlsystemet.
Återhämtning efter rökstopp
Studier visar att kroppen har en anmärkningsvärd förmåga att återhämta sig efter ett rökstopp. Redan 20 minuter efter den sista cigaretten börjar blodtryck och puls normaliseras. Inom några år minskar risken för hjärtinfarkt och stroke avsevärt.
